
Publicerad
Författare
Om man betraktar historiken inom ekonomi/affĂ€rssystem kan man dela upp utvecklingen i flera faser. Under de tidiga Ă„ren runt 70-80-talet kallades flertalet administrativa system för just administrativa system eller ekonomisystem nĂ€r de Ă€ven hanterade redovisning. Vid denna tidpunkt var det ganska vanligt med fristĂ„ende applikationer för exempelvis bokföring, fakturering, lager och produktion. Â
I slutet av 80-talet och under 90-talet vĂ€xte intresset för sk âintegreradeâ system dĂ€r man sammanförde ett flertal processer inom en gemensam applikation. Detta understöddes ocksĂ„ av det vid den tiden vĂ€xande intresset för âprocessutvecklingâ och dĂ€r mĂ„nga organisationer tog in externa konsulter för att processoptimera verksamheten. Utfallet och kvaliteten av alla dessa konsultövningar var i högsta grad varierande men en bestĂ„ende följd var att âman skulle ha ett helintegrerat affĂ€rssystemâ. Detta sammanföll ocksĂ„ med millennieskiftet dĂ€r mĂ„nga organisationer stod inför systembyten. Följden blev att en majoritet av alla organisationer valde dessa lite större och relativt komplexa affĂ€rssystem. Â
NĂ€r vi nu har levt med sk helintegrerade affĂ€rssystem under de senaste 20-25 Ă„ren kan vi konstatera att synen pĂ„ dessa applikationer Ă€r under förĂ€ndring. Konklusionen gĂ€llande de âstora och helintegreradeâ affĂ€rssystemen Ă€r att de med fördel kan samordna stora transaktionsflöden men att de samtidigt kan verka hĂ€mmande för en förĂ€nderlig verksamhet. Och till detta kommer att de ofta krĂ€ver oskĂ€ligt mycket tid och kostnad för att implementera. DĂ€rmed inte sagt att alla stora affĂ€rssystem inte Ă€r vĂ€rda sin investering. Â
Ser vi till norra Europa Ă€r det idag Ă„terigen mer vanligt att man accepterar en âuppbrutenâ (eller öppen) applikationsmiljö och Ă€ven flera olika affĂ€rssystem inom koncernen. Ser vi till södra Europa gĂ€ller fortfarande till stor del synen att centralt Ă€r bĂ€st och att det Ă€r âall-in-oneâ som ger bĂ€st styrning och kontroll. Norra Europa antar hĂ€r ett mer modernt och öppet synsĂ€tt nĂ€r det gĂ€ller principer för hur man bĂ€st utvecklar en Ă€ndamĂ„lsenlig plattform inför framtiden. Â
Om vi betraktar nulĂ€get och framĂ„t ser vi tydliga tecken pĂ„ att trenden med âApparâ vĂ€xer sig allt starkare. Följden av detta Ă€r att landskapet av stödfunktioner utanför de traditionella affĂ€rssystemen vĂ€xer sig allt större. För kunden skapar detta givetvis nya möjligheter samtidigt som krĂ€ver och förutsĂ€tter att kunden tar kontroll över sin infrastruktur och tĂ€nker igenom hur system- och informationsbehovet behöver utvecklas pĂ„ lĂ€ngre sikt. Att bara komplettera de befintliga systemen med nya appar löser inte behovet av kontrollerade och stĂ€dade informationsflöden. Â
Syftet med just denna blogg Ă€r att sĂ€tta lite ljus pĂ„ fenomenet kring appar och modellen att komplettera sitt befintliga landskap med molnbaserade tjĂ€nster. En följd av trenden Ă€r att vi Ă„ter igen börjar se betydelsen av starka och renodlade ekonomisystem som inte bĂ€r pĂ„ en tung ryggsĂ€ck av mĂ„nga andra delprocesser som försvĂ„rar implementeringen oavsett om alla försystem anvĂ€nds eller ej. Â
Som följd av Ă„ren med integrerade affĂ€rssystem har ekonomisystem delvis kommit i skymundan. Vi börjar dock nu igen se att dessa har en roll pĂ„ marknaden. I en framtid dĂ€r mĂ„nga av processbehoven kan stödjas via externa molntjĂ€nster och appar kan Ă€ven renodlade ekonomisystem fĂ„ en betydelse i kedjan. Viktigt Ă€r dock att de har vĂ€lutvecklade grĂ€nssnitt för att kunna importera och exportera information via ett brett utbud av kommunikationssĂ€tt utan att det krĂ€vs 3:e parts integrationsverktyg, och dĂ„ inte minst öppna reskontror för att samverka med ett flertal externa system som hanterar fakturering, inköp, service, etc. Â
Bara under de sista tvÄ Ären kan vi notera en mÀrkbar ökning i antalet upphandlingar som avser ekonomisystem istÀllet för affÀrssystem. Och detta Àr knappast nÄgot tillfÀlligt trend utan det Àr en tydlig indikation pÄ att det börjar ljusna för ekonomisystemen igen framÄt.