Publicerad
Författare
Att det är molnbaserade Affärssystem som gäller framåt är ingen nyhet, även om det fortfarande finns leverantörer som stoppar huvudet i sanden och tror sig kunna stå emot denna trend ytterligare några år. Statistiken över upphandlade Affärssystem under 2018 och 2019 visar att 99% av alla små organisationer (upp till ca 100 anställda) väljer molnbaserade Affärssystem. I gruppen medelstora organisationer (ca 100-2000 anställda) ligger frekvensen idag på ca 70% som väljer ett molnbaserat Affärssystem. För de allra största organisationerna ligger vi idag på nivån ca 50%. Att det är lägre siffror för medelstora och stora organisationer är naturligt då dessa organisationer oftast har en komplex infrastruktur med hundratals applikationer och där det tillför begränsat med värde att enbart lägga ut Affärssystemet i molnet. Men även i denna målgrupp pekar trenden uppåt när det gäller intresset för molnbaserade system.
Det finns många motiv till varför organisationer övergår eller väljer att avstå ifrån en molnbaserad lösning och det ämnet är inte i fokus för denna blogg. Istället handlar denna blogg om den förändring vi nu tydligt ser hos de leverantörer som erbjuder molnbaserade Affärssystem. Den första vågen handlade primärt om att kunden skulle få möjlighet att komma över i en molnbaserad plattform där leverantören sköter det löpande underhållet med frekventa uppgraderingar. Och där kunden på ett enklare sätt kunde följa med i systemets utveckling. Många leverantörer försökte även locka med att det blev en lägre kostnad men detta är ett argument som har motbevisats. I bästa fall blir kostnaden ungefär detsamma men det finns också statistik som visar att kostnaden faktiskt ökar med en molnbaserad lösning. Samtidigt ska man väga in den nytta som uppstår över tid vilket ofta berättigar en något högre löpande kostnad.
Utmaningen med de tidiga molnbaserade Affärssystemen var att de var väldigt begränsade i sin flexibilitet, och där kunden hade inga eller mycket begränsade möjligheter att göra avsteg ifrån den konfiguration som leverantören erbjöd. Och även om ”standard” låter smakfullt i många sammanhang kan vi konstatera att en stor andel av alla företag trots allt har behov som behöver mötas för att kunden ska kunna särskilja sig ifrån sina konkurrenter. Vad räknas då in i begreppet flexibilitet? Nedan några exempel:
Ovan är enbart exempel och listan kan göras väldigt mycket längre. Merparten av de tidiga molnbaserade Affärssystem saknade stöd för allt eller merparten av punkterna ovan.
Det vi nu ser i andra vågen är att de etablerade molnbaserade Affärssystem har börjat komplettera sina system med verktyg/stöd för att kunden ska kunna göra alla dessa förändringar och förbättringar för att bättre passa in hos kunden. Följden blir att kunden eller kundens partner kan förändra systemet i takt med att nya behov uppstår hos kunden. Och dessutom att kunden kan ha en konfiguration som skiljer sig åt emellan olika dotterbolag eller affärsområden inom koncernen.
Den negativt inställde påstår då att vi är tillbaka till tiden då kunden anpassar sönder systemet. Den positiva säger istället att kunden faktiskt får ett förändringsbart system som öppnar möjligheter framåt. Oavsett vilket är trenden tydlig, de ledande leverantörerna av molnbaserade Affärssystem har insett att systemen varit för stela och har nu börjat erbjuda mer öppna och förändringsbara system. Och när detta väl at blir lite mer moget kommer det vara det sista hindret innan även det stora organisationerna kommer att för fullt gå över till molnbaserade Affärssystem.
