Publicerad
Författare
Inom IT branschen sägs det alltid att utvecklingen går fort och det gäller att hänga med. En marknad som dock har tuffat fram i lagom mak är marknaden för ekonomisystem inom den kommunala sektorn. Sedan dåvarande WM-data lyckades bryta Kommundatas monopolliknande ställning bland Sveriges kommuner (med statens goda minne) i början på 1990-talet och, kort därefter, Agresso gjorde dem sällskap så har i princip samtliga Sveriges kommuner valt att anlita någon av dessa tre leverantörer. Låt vara att alla 3 leverantörerna har bytt namn ett antal gånger under årens lopp, blivit uppköpta av andra IT-bolag och förtjänstfullt fortsatt utveckla sina ekonomisystem. Men faktum kvarstår; det är i princip 3 ekonomisystem med ursprung från slutet på 1980-talet som fullständigt dominerat bland Sveriges 290 kommuner fram till idag. Att det blev just dåvarande WM-data och Agresso som etablerade sig på kommunmarknaden kan mer ses som en tillfällighet även om åtminstone WM-data redan då hade kommunerna som kunder med andra applikationer inom välfärdssektorn. Jämför vi med kommunerna i vårt grannland Danmark, så är det Microsoft och SAP som dominerar den kommunala marknaden för ekonomisystem. Med andra ord finns det fler system som kan vara relevanta för offentliga sektorn.
Kommer dessa 3 leverantörer och system att dominera kommunmarknaden också i framtiden? Jag vill hävda att svaret på den frågan är ”Nej”. Några saker har hänt på vägen under dessa 30 år och den kanske viktigaste händelsen av alla i detta sammanhanget är att Visma förvärvade delar av Aditro (som i sin tur har sitt ursprung i gamla Kommundata) för några år sedan. Därmed kom Visma att äga ekonomisystemet Aditro Business Suite och en kundbas med bland annat cirka hälften av Sveriges kommuner. Vad Visma också har gjort de senaste åren är att ta ett helt nytt ekonomisystem till marknaden – Visma.net. Det tar alltid relativt många år att utveckla och lansera ett nytt system, men idag är Visma.net kommersiellt, har en kundbas och var ett av två system som valdes ut i den statliga ramavtalsupphandlingen för bolag och myndigheter. Det är en inte allt för vild gissning att Visma kommer att lämna anbud med Visma.net i framtida kommunala upphandlingar. Kommuner som idag använder ”Visma affärslösningar”, det vill säga gamla Aditro Business Suite, kan känna sig lockade att välja det nya moderna molnbaserade Visma.net och ändå vara kvar hos samma leverantör.
Kommer vi se denna utvecklingen, så är det en ”barriärbrytare” motsvarade den WM-data gjorde med Raindance i början på 1990-talet. Väljer några kommuner att upphandla Visma.net som en molntjänst, så kommer fler kommuner att följa efter. Detta öppnar i sin tur upp för fler leverantörer av molnbaserade ekonomisystem att ta sig in på den kommunala marknaden. Vi ser redan idag att det finns fler leverantörer (inom den privata sektorn) som har intresse av den kommunala marknaden. Xledger från Norge är ett sådant exempel. Xledger som grundades av tidigare anställda på Agresso och med bland annat norska kommuner på kundlistan, är ett sådant företag och system. Vågar och vill kommunerna testa de nya molnbaserade ekonomisystemen? Vi tror det och vi tror att särskilt de lite mindre kommunerna kommer att känna sig lockade av att testa ekonomisystem som en tjänst. Små kommuner är ofta sårbara när det kommer till egen drift av IT-system och har inte resurser för att hantera de traditionella uppgraderingar vartannat eller vart 3:e år som är fallet med de traditionella ekonomisystemen. För nya molnbaserade ekonomisystem så är det inte bara driften som levereras som en tjänst, utan leverantörerna adderar ytterligare tjänster runt ekonomisystemet.
De kanske bästa exemplen är färdiga integrerade processer kring inkasso, utskrift av fakturor, skanning och tolkning av leverantörsfakturor och bankflöden. Detta är något som idag med det traditionella ekonomisystemet är integrationer och processer som tar relativt långt tid att sätta upp och driftsätta.
Värt att notera i sammanhanget är att när mer och mer kommer att levereras som tjänster, så svänger också prismodellen över till att kunden mer och mer betalar en månadsavgift för de tjänster man köper. Priset kommer därmed att bli en viktig konkurrensfaktor och den leverantör som kan skapa stordriftsfördelar i de tjänster man levererar kan också komma att erbjuda det kunden tidigare gjorde själv fast till en lägre kostnad.
I de nya molnbaserade ekonomisystemen är IT-stödet och tjänsterna runt dessa processer redan färdiga att tas i bruk och startsträckan att komma igång blir därmed kortare. Detta kommer också att ses som en konkurrensfaktor. Ingen kund vill idag lägga stora resurser och tid på att implementera nya system – man vill komma igång så fort som möjligt.
UNIT4 och CGI kommer självklart inte sitta still i båten. De kan redan idag erbjuda flera av de tjänster som nämns ovan och kommer med största säkerhet att satsa vidare och bli mer och mer tjänsteorienterade.
Konkurrensen kommer därmed bli fortsatt hård från de etablerade leverantörerna, men det faktum att de 2 nya ekonomisystem vi nämner ovan har ägare med stor erfarenhet från offentlig sektor lägger grunden för att både Visma.net och Xledger kommer att dyka upp bland Sveriges kommuner, och fler leverantörer kommer att följa efter!
