Publicerad
Författare
Som ni vet så följer vi på HerbertNathan & Co löpande marknadsutvecklingen för Affärssystem och Ekonomisystem, både inom privat och offentlig sektor. Det senaste året har det varit extra intressant att följa vad som händer inom den offentliga sektorn och då alldeles särskilt den del som rör ekonomisystem på statliga myndigheter. I ett antal blogginlägg skrev vi under 2024 om Unit4:s nya affärsstrategi avseende driftsformer och hur vi bedömde att detta skulle påverka den framtida marknaden och möjligheten för nya aktörer att ta marknadsandelar.
Som min kollega Henrik Frimodig beskrev i sin senaste blogg "Nu öppnas den statliga marknaden för ekonomisystem", så har den statliga sektorn fullständigt dominerats av Unit4 de senaste 30 åren. Detta faktum grundar sig på en upphandling av dåvarande Ekonomistyrningsverket i början på 1990-talet och ett beslut om att bara tilldela en leverantör kontrakt; dåvarande Agresso, numera under namnet Unit4.
Över tid har detta ekonomisystem till stora delar tjänat myndigheterna väl. Förutsättningarna för Unit4 att anpassa ekonomisystemet till sektorns krav och förutsättningar har också varit goda, då man haft en stor och över tid säker kundkrets, som genererat stabila intäkter.
Förhållandet med endast en leverantör till sektorn rimmar också väl med de argument man ofta hör från offentliga myndigheter som går ut på att ”vi har samma förutsättningar även om vi är olika myndigheter, så varför skall vi lägga tid på att upphandla, implementera och förvalta olika IT-system såsom Lönesystem och Ekonomisystem”. Samma tongångar och vägledande argument har hörts från regionerna när man på senare tid har upphandlat samma journalsystem till många av regionerna i Sverige.
Efter att nyligen ha bistått en svensk myndighet i upphandling av nytt ekonomisystem har det dock blivit tydligt att argumenten ovan måste ifrågasättas.
Först lite fakta för att förstå varför nuvarande förhållande med en leverantör som fullständigt dominerar sektorn inte på något sätt är optimalt:
I Sverige finns det cirka 350 statliga myndigheter med totalt cirka 300 000 anställda. Av dessa myndigheter har cirka 220 myndigheter färre än 100 anställda. Detta motsvarar cirka 65% av alla statliga myndigheter i Sverige. Det är lätt att tänka stora organisationer som Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen när man tänker myndigheter, men faktum är att det bara är 24 myndigheter som har 1 000 eller fler anställda.
Givet dessa förutsättningar så finns det självklart ett antal kompetenta leverantörer av ekonomisystem som har alla möjligheter att på många sätt konkurrera med Unit4. De kan konkurrera med mindre komplexa system men ändå fullgott processtöd, snabbare implementationer och lägre kostnader både med avseende på implementation och drift.
Så om några myndigheter landar i att de inte vill följa med Unit4 till molnet utan av olika skäl vill ha ett system de kan äga och där de kan ha full kontroll över driften själva, så kommer det också finnas myndigheter som absolut kan tänka sig en molntjänst men inte nödvändigtvis levererad av Unit4. De har fått vetskapen om att det finns alternativ på marknaden som fullt ut kan konkurrera och vara ett väl så gott alternativ.
Cirkeln sluts ännu en gång och precis som det gick att konstatera att det var bra att Kommundata utsattes för konkurrens i början av 1990-talet av bland annat systemen Agresso och Raindance, kan vi nu konstatera att nuvarande Unit4 efter 30 år kommer få relevant konkurrens från andra ekonomisystem. Ekonomisystem som är etablerade med i många fall 10 000-tals kunder och med en modern arkitektur byggt för molnet.
I bloggen "En leverantörsstrategi med osäker utgång" från vintern 2024 ställde jag frågan; ”Kommer alla kunder att rakt av köpa uppmaningen från Unit4 att gå över till molnet eller kommer man att söka andra alternativ”. Svaret börjar nu visa sig och vi får anledning att återkomma i ämnet.
