Publicerad
Författare
Just nu har jag den stora glädjen att vara med och leda ett implementationsprojekt av ett Affärssystem på ett stort företag inom privata sektorn. Längre fram i projektet får jag kanske äta upp epitetet ”den stora glädjen”, men just nu är den allmänna känslan just den i kombination med stort intresse för uppgiften. Intresset för uppgiften delar jag med alla i projektet, det finns ett stort engagemang och en vilja att bidra.
Vi har tidigare publicerat en bloggserie under rubriken ”Den bäst förberedda kunden” som handlar om 20 handfasta tips för att lyckas med ett implementationsprojekt.
I denna blogg gör vi en annan vinkling på det; Att leda ett större projekt är en utmaning med många dimensioner, inte minns utifrån det faktum att det är många personer som skall samarbeta, som kommer från olika organisationer och som skall lösa en uppgift där mycket är nytt och innebär förändring både på individ- och organisationsnivå. Och oavsett om det är ett affärssystem, ett HR-system eller ett Lönesystem som skall implementeras så är utmaningarna desamma.
Det finns tonvis av litteratur som handlar om hur man löser detta på bästa sätt, men just nu har jag fastnat för några begrepp kallat ”Microsystem” och ”Kollektiv intelligens”.
Begreppet Mikrosystem som teori dök först upp inom näringslivet och har bland annat beskrivits i boken Good to Great av Jim Collins som kom ut redan 2001. Senare har bland annat Philip Runsten och Andreas Werr använt begreppet och då i sin bok Kunskapsintegration, utgiven av Studentlitteratur 2016. I boken beskrivs också Kollektiv intelligens som ger ett intressant perspektiv på hur människor samverkar i löst organiserade grupper.
Boken ”Kunskapsintegration” har flera exempel på att projekt som arbetsform - och hur människor möts i gemensamma arbetsuppgifter - ligger utanför de ordinarie strukturerna hur ett företag eller myndighet organiseras med sådant som organisationsschema, mål, rutiner, system etc och därmed också hur individer organiseras i traditionella organisationer. Det är i denna kontext som författarna också lyfter begreppet Mikrosystem för att beskriva bland annat de utmaningar kring samarbete, förståelse, förväntningar på varandra som uppstår i ett projekt och för de ingående personerna i projektet.
Vad Mikrosystem och Kollektiv intelligens handlar om i koncentrat är insikten i och vikten av att lyssna in och förstå varandra i den tillfälliga grupp som bildar projektet och genom det prestera bättre som grupp. I boken argumenteras för olika tekniker baserat på begreppen Relationsförmåga, Reflektionsförmåga, Representationsförmåga och Integrationsförmåga.
Relationsförmåga i detta sammanhang handlar mycket om att förstå varandras erfarenheter, kompetenser och färdigheter för att därigenom få ett bra samarbete i gruppen där man drar maximal nytta av allas färdigheter.
Reflektionsförmåga handlar något förenklat om att lyssna mer och prata mindre och på så sätt förflytta sig från låsta åsiktspositioner till mer lärande och därmed utveckling.
Representationsförmåga kan sägas vara den samlade förmågan hos de individer som ingår i mikrosystemet att bidra så att den gemensamma kompetensen blir större än de enskilda individernas kompetens i gruppen, eller annorlunda uttryckt 1+1=3. En grupp som innefattar mycket liknande kompetens har mycket svårt att uppnå 3 och riskerar snarare att bli kvar vid 1.
Integrationsförmåga till sist handlar om hur pass väl alla medlemmar i projektgruppen tar ansvar för och aktivt anstränger sig för att gruppen skall fungera. För att uppnå hög integrationsförmåga behövs bland annat mer av ”stödjande beteende” och mindre av ”positionerande” från de personer som ingår i gruppen.
Kollektiv intelligens kan sägas vara ett mått på organisationens förmåga till effektiv samverkan och Mikrosystem är olika exempel på löst sammansatta grupper som gemensamt skall lösa en uppgift. Ett implementationsprojekt av ett Affärssystem är ett bra exempel på ett Mikrosystem, där de ingående personerna aktivt bör arbeta med sin kollektiva intelligens för att bli så effektiva som möjligt i projektet.
De handfasta tipsen i boken ”Kunskapsintegration” av Philip Runsten och Andreas Werr rekommenderas härmed som tips på vägen för att lyckas ännu bättre med att driva lyckade projekt!
Collins, J (2001) Good To Great : Hur Vanliga Företag Tar Språnget Till Mästarklass
Runsten, P & Werr, A (2016) Kunskapsintegration : om kollektiv intelligens i organisationer
